Hur mycket ska man spara varje månad?
En del säger 10 procent. Eller 20 procent. Andra pratar om 50-30-20-regeln. Sanningen är att bilden är mer nyanserad än så. Vi har därför pratat med Dajana Kleine, inlåningsansvarig på Resurs, som ger sin bild av hur man ska tänka kring sparande och hur man sparar efter sin egen förmåga.
Långsiktigt och kortsiktig sparande
För att göra en hållbar sparstrategi gör vi gott i att skilja på olika typer av sparande. Med sparande avses både långsiktigt sparande som pension och kortsiktigt sparande som resor och inköp. Saker som är vanliga att spara till:
- Resor
- Fordon
- Bostadsköp
- Utbildningar
- Pension
- Barn
- Säkerhetsbuffert
Buffertsparande är grundläggande
Vad händer då om man blir av med jobbet eller råkar ut för oväntade livsförändringar? Dajana Kleine, Product Manager Deposit på Resurs, menar att innan man tar sig an ett målsparande är det bra att bygga upp en buffert.
– Det är bra att i första hand få ihop ett buffertsparande som skapar trygghet om oförutsedda kostnader uppstår, exempelvis om något går sönder eller vid fall av sjukdom. Detta är ett kortsiktigt sparande som bör bestå av ca 1–2 månadslöner och pengarna bör placeras på ett sparkonto med rörlig ränta och fria uttag så att dom är tillgängliga med kort varsel.
Kortsiktigt sparande även kallat målsparande
Först efter man säkrat en buffert kan man fokusera på målsparande. Det innebär att man sparar till saker som man vill investera i, till exempel utbildningar eller en hobby. Eller så handlar det om att göra en resa eller skaffa sig en villa med egen tomt.
– Beroende på hur lång tid man uppskattar att det tar att spara ihop till sitt mål så kan man välja att antingen placera pengarna på ett sparkonto med rörlig eller bunden ränta, förklarar Dajana.
– Fördelen med ett sparkonto med bunden ränta är att det är en väldigt trygg sparform och pengarna kan bindas under en överskådlig period, exempelvis under två år, i utbyte mot en högre ränta jämfört med det rörliga sparkontot.
Långsiktigt sparande
Det långsiktiga sparandet är sådant som man avser att använda längre fram i livet som när man går i pension eller pengar man vill överlåta till barn.
– Ta hjälp av din bank när du ska välja fonder så det motsvarar dina önskemål och krav, säger Dajana Kleine.
Hur mycket ska man spara per månad efter buffert?
Den brinnande frågan är var ligger riktlinjen för optimalt sparande. Finns någon gyllene regel? Svensken sparar enligt vedertagen statistik runt 2000 kronor per månad. Vi vänder oss åter till Dajana som ger oss konkreta tips om målsättningar.
– En bra tumregel är att man ska försöka spara 10 % av lönen efter skatt. En svensk medianlön ligger på 34 200 kr, vilket blir ca 26 000 kr efter skatt beroende på var i landet man bor. Detta innebär att en genomsnittssvensk bör försöka spara cirka 2700 kr i månaden.
Spara efter din förmåga
Hur mycket man ska spara beror till stor del på ens förutsättningar. Alla har olika lön, utgifter och livssituationer som påverkar vad som är rimligt att klara av. Är man till exempel student eller sjukskriven kan tanken om sparmål kännas jobbigt och skapa en adderad stress i vardagen. Dajana avslutar med en personlig uppmaning till de som känner sparpress.
– Kom ihåg att det är helt okej att pausa eller dra ner på sitt sparande. Livet och vardagen måste gå ihop och då är det viktigare för den personliga ekonomin att se till att inkomsten i första hand täcker ens utgifter. Blir utgifterna högre än inkomsten är det lätt att hamna i en situation där man behöver använda avbetalningar och smålån, vilket kan ta lång tid att betala av. Sparande är i grunden viktigt och bör prioriteras för en sund ekonomi, samtidigt ska man inte hänga upp sig på generella sparmål om dom känns orimliga för just din situation. Försök att spara regelbundet och hitta en ambitionsnivå som passar dig.
Spartips när ekonomin känns tajt
1. Eliminera de många små utgifterna
Det finns vissa saker som gör stor skillnad för privatekonomin. Att se över sin livsstil är en sådan. Många har kanske vant sig vid en kaffe på språng och utelunch varje vecka. Men faktum är att detta har stor påverkan över tid och med små livsstilsförändringar kan du i många fall slå två flugor i en smäll genom att förbättra hälsan och spara pengar. Även abonnemang och din vana att onlineshoppa kan vara värt att se över när du är missnöjd med din privatekonomi.
2. Dra inte på dig för många lån
Att ta lån är normalt när vi gör stora inköp. Men här har du faktiskt chans att spara pengar. Dra inte på dig flera lån än nödvändigt som kommer med räntekostnader, utan spara istället tills du har råd med inköpet. Vill du spara ännu mer pengar? Se om du kan köpa en begagnad cykel och secondhandkläder istället för att köpa en ny cykel och märkeskläder. Många små utgifter kopplat till din livsstil blir större summor på sikt och här har många potential att spara stora belopp över tid. En sund mentalitet är att enbart köpa saker du faktiskt har råd med.